Start › Guider › Min kund har gått i konkurs – vad gör jag?
Guide · kontrollerad 2026-10-13

Min kund har gått i konkurs – vad gör jag?

Vad lagen säger om fordringar, bevakning och förmånsrätt när ett företag som är skyldigt dig pengar har försatts i konkurs.

Kort svar

Sammanfattning av stegen nedan. Varje punkt har sitt lagrum.

Ingen rådgivning i enskilda fall. Guiden beskriver i allmänna drag vad lagen säger, med hänvisning till lagrum och myndigheter. Den ersätter inte juridisk rådgivning. Kontakta konkursförvaltaren, rekonstruktören eller en jurist för frågor om ditt eget fall. Lagtexten kan ändras – kontrollera alltid aktuell lydelse via länkarna.
  1. Vad en konkurs innebär

    Vid en konkurs tar borgenärerna gemensamt gäldenärens samlade tillgångar i anspråk för betalning av sina fordringar. Tillgångarna omhändertas av konkursboet.

    När tingsrätten har beslutat om konkurs ska den genast kungöra beslutet och utse en förvaltare.

    Kungörelser enligt konkurslagen görs i Post- och Inrikes Tidningar. Där framgår bland annat vem som är förvaltare.

    Efter konkursbeslutet får gäldenären inte förfoga över egendom som hör till konkursboet och inte heller åta sig nya förbindelser som kan göras gällande i konkursen.

  2. Bevaka din fordran

    Förvaltaren beslutar om ett bevakningsförfarande ska genomföras. Det bör genomföras om fordringar utan förmånsrätt kan antas få utdelning.

    Bevakningstiden är fyra veckor från beslutet om bevakningsförfarande. Förvaltaren kan bestämma en längre tid, högst åtta veckor. Förvaltaren ska kungöra att bevakning ska ske och vilken bevakningstid som gäller.

    Bevakning görs skriftligen hos förvaltaren inom bevakningstiden. Anmälan ska ange fordrans belopp om möjligt, grunden för fordran och, om förmånsrätt yrkas, grunden för den. Handlingar som åberopas ska bifogas.

    Den som har panträtt i egendom till säkerhet för sin fordran behöver inte bevaka för att få betalt ur den pantsatta egendomen.

    Reglerna om bevakning i 9 kap. konkurslagen ändrades den 1 juli 2026 (SFS 2025:796). Om ett bevakningsförfarande inleddes före den dagen gäller fortfarande de äldre reglerna för det förfarandet.

  3. Förmånsrätt – i vilken ordning betalas fordringar?

    Förmånsrätt är antingen särskild eller allmän. Särskild förmånsrätt avser viss egendom. Allmän förmånsrätt gäller endast vid konkurs och avser all egendom i konkursboet.

    Exempel på särskild förmånsrätt är handpanträtt och retentionsrätt, det vill säga rätt att hålla kvar lös egendom som säkerhet för en fordran.

    Arbetstagares fordringar på lön har allmän förmånsrätt inom vissa tidsgränser.

    Fordringar utan förmånsrätt har inbördes lika rätt. Om egendom med särskild förmånsrätt inte räcker, behandlas resten av fordran som en fordran utan förmånsrätt.

  4. Kvittning

    En borgenär kan i vissa fall kvitta sin fordran mot en skuld till gäldenären som fanns när konkursbeslutet meddelades. Det gäller inte om kvittning var utesluten på grund av fordringarnas beskaffenhet.

  5. Om du har sålt varor som ännu inte är levererade eller betalda

    Köplagen gäller köp av lös egendom. Avtalet mellan parterna går före lagens regler.

    Har köparen försatts i konkurs får konkursboet inträda i avtalet. Säljaren får kräva besked inom skälig tid. Om boet inte inträder eller inte ställer säkerhet när det krävs, får säljaren häva köpet.

    Om det efter köpet finns starka skäl att anta att motparten inte kommer att fullgöra en väsentlig del av sina förpliktelser, får man hålla inne sin egen prestation. Motparten ska genast underrättas.

Källor

Lagtext: Sveriges riksdag, Svensk författningssamling (SFS). Uppgifterna kontrollerades 2026-10-13.

Fler guider